Vad är djurinteraktion?

Har du frågor eller funderingar om nedanstående, så skicka dem gärna på nedanstående länk

Djurinteraktion 

Texten som följer är hämtad från Anna Doggsen, Malin Gabrielson och Stephen Wilhelmsons uppsats i psykologi från 2011-01-20 med titeln: Stressreduktion av djurinteraktion? Det är frågan...

E.O Wilsons (1984) evolutionistiska teori, Biofiliteorin, utgår ifrån att människan är genetiskt predisponerad att reagera positivt på och vara intresserad av naturen med alla dess inslag. Människan har genom sin biologiska utveckling en stark anknytning till naturen där den mänskliga hjärnan utvecklat förmågan att samverka med natur och djur för jakt, föda, överlevnad, stressreduktion, återhämtning samt livskvalitet. Wilson (1984) menar att en bred natur- och djurrelation ökar överlevnadschanserna i större utsträckning. Biofiliteorin beskriver människans tendenser att relatera till livets naturliga processer vilket är ett uttryck för biologiska behov där natur- och djurinteraktion är av stor betydelse för människans psykiska och fysiska välbefinnande. 

Begreppet interaktion har i sammanhanget betydelsen samspel där det finns en ömsesidig påverkan mellan människa och djur eller människa och natur. (Egidius 2005). Biolfiliteorin tolkas även enligt Norling (2002) som en produkt av den biokulturella utvecklingen där medfödda tendenser för natur och djurinteraktion formas av inlärning, kultur och erfarenhet. (Norling 2002; Wilson 1984)   

 Husdjur och sällskapsdjur har följt människan genom större delar av mänsklighetens historia, i dagens svenska samhälle har nästan vartannat hushåll någon form av sällskapsdjur och intresset bara ökar. Enligt manimalisrapporten  (2009) , finns det i våra hem runt 1,6 miljoner katter, 950 000 hundar, en halv miljon smådjur som kaniner och gnagare samt 340 000 fåglar. Djurs betydelse och inverkan på människors hälsa och välbefinnande har uppmärksammats mycket under senare år och det finns idag dokumenterad erfarenhetsmässig kunskap och vetenskapligt stöd för att djur verkligen har hälsofrämjande effekter på människor. (Manimalis 2009; Norling, 2002)  

I Manimalisrapporten (2009) sammanställd av Manimalis (en svensk opartisk ideell organisation med syfte att informera om nyttan och betydelsen av sällskapsdjur i samhället) kan man läsa att djurinteraktion är ett omdiskuterat ämne som ligger i tiden. Även om Sverige ligger några år efter bland annat USA, England och Frankrike, som under decennier använt sig av djur inom bland annat vård, skola, omsorg och kriminalvård. Trenden håller på att vända och just nu pågår flera forskningsprojekt runt om i landet där interaktioner mellan människor och djur studeras.

Några exempel på pågående forskningsprojekt är, beröringsfunktioner mellan människa och hund, effekterna av grön rehabilitering hos långtidssjukskrivna, KOSAM-projektet (samspel och kommunikationsbehandling av autistiska barn), hästunderstödd terapi samt DATTEN-projektet (för barn med neuropsykiatriska handikapp där djuren används som katalysatorer för socialt samspel samt kommunikationsforskning mellan människa och djur).  

I Sverige finns idag cirka 150 vetenskapliga artiklar som beskriver djurs positiva effekter för människors hälsa, dessa inkluderar sällskapsdjur, häst och lantbruksdjur (Norling, 2002). Ett annat bevis på det ökade intresset för djurinteraktionens betydelse för människan är nya högskoleutbildningar, gymnasieutbildningar, folkhögskoleutbildningar och privata utbildningsenheter som erbjuder kurser i ämnen relaterade till djurinteraktion. (Håkansson, 2008) Relationen mellan människor och djur har idag även blivit en egen vetenskap med benämningen antrozoologi, ett tvärvetenskapligt ämne som sammanfaller med biologi, etologi, zoologi, veterinärmedicin, humanmedicin, psykologi samt filosofi.

I juli 2010 hölls den internationella forskarkonferensen ”People & Animals, For life”. Huvudarrangören IAHAIO (International Association of Human-Animal Interaction Organizations) har som syfte att främja forskning, utbildning och spridning av information om samverkan mellan människa och djur. Kerstin Uvnäs-Moberg, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, redogjorde där för sin senaste forskning som påvisat mycket positiva effekter av att interagera med eller helt enkelt att klappa en hund. Positiv beröring leder till en ömsesidig ökning av oxytocinhalten som bland annat stärker immunförsvaret, höjer smärttröskeln, sänker stressnivåerna, stimulerar social interaktion, sänker blodtrycket och minskar inflammationsrisker. (Uvnäs-Moberg 2000)

I en svensk forskningsöversikt om betydelsen av husdjur och folkhälsa framgår det tydligt att djurinteraktion kan tillfredställa många av våra viktiga behov av psykisk, fysisk och social balans. Människor i interaktion med djur har oftast en mer aktiv livsstil, de upplever sig ha bättre livskvalitet och socialt stöd, de är friskare, nöjdare med livet och har ett bättre immunförsvar, de klarar av stressituationer bättre och de känner en större trygghet och meningsfullhet i livet. Även emotionella reaktioner som ökad trygghet, känsla av lugn, sällskap, glädje och lycka har analyserats fram.

Djuren påverkar människor både direkt via relationen, beröring, icke-verbal kommunikation och indirekt via djurens motiverande roll för livsstil och aktivitet samt den sociala roll som alltid följer med själva djurägandet (Håkansson 2008). En del av ovan nämnda effekter går långsamt att utveckla medan exempelvis stressreduktion har visat sig gå relativt fort. Djurkontaktens inverkan på människans stressnivå har visat sig vara en central komponent i forskningssammanhang där mekanismer som stressbuffring, lugnande påverkan och stressreduktion framkommit. (Håkansson 2008)

Referenser

Håkanson, M., m fl. (2008) Husdjur och folkhälsa. En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa. SLU och Agroväst.

Norling, I,. (2002). Djur i vården. Om hur sällskapsdjur kan påverka äldres
hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård
och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalensarbetsmiljö. Göteborgs universitet: Sektionen för vårdforskning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Uvnäs Moberg, K. (2000). Lugn och beröring –oxytocinets läkande verkan i
kroppen. Stockholm : Natur och kultur.

Wilson, E. O. (1984). Biophilia . Cambridge: Harvard University Press.30

Egidius, H.(2005). Psykologilexikon. Stockholm: Natur och kultur

Manimalisrapporten 2009

Hem